Särfall är ett begrepp inom språkvetenskapen som beskriver ett undantag från den vanliga regeln för böjning av ord. När ett ord har ett särfall betyder det att det inte följer den vanliga mönstret för böjning som andra ord i samma kategori gör. I stället har ordet sin egen unika böjningsform. Särfall kan förekomma i olika grammatiska kategorier, som substantiv, adjektiv, verb eller pronomen. Ett exempel på ett substantiv med särfall är ordet "barn". I singularform är det vanligt att substantiv slutar på -en, som "bok" eller "bil". Men "barn" har ett särfall och böjs istället till "barnet". På samma sätt har även vissa adjektiv särfall, som "liten" som blir "lilla" i bestämd form. Det finns också särfall inom verbgruppen. De flesta verb böjs efter regelbundna mönster, men vissa har ett särfall och följer en annorlunda böjning. Ett exempel är verbet "gå" som i preteritum får formen "gick", vilket är ett särfall jämfört med de flesta andra verb som får -ade i preteritum. Utifrån dessa exempel kan man se att särfall är de undantag som gör språket mer varierat och intressant. Det är genom att lära sig och förstå dessa undantag som man kan bli en skicklig språkanvändare.
ärfall, srfall, säfall, särall, särfll, särfal, äsrfall, sräfall, säfrall, särafll, särflal, särfall, ssärfall, säärfall, särrfall, särffall, särfaall, särfalll