Spricka är ett verb som beskriver processen när något går sönder eller får en spricka. Det kan också användas som ett substantiv för att beskriva själva sprickan eller sprickorna som uppstår. När något spricker innebär det vanligtvis att det går i bitar eller att det uppstår en klyfta eller en bristning i materialet. Ett föremål kan spricka om det är skört eller om det utsätts för starkt tryck eller yttre påverkan. När något spricker kan det också krackelera eller dela sig på hälften. Det är viktigt att vara försiktig med känsliga föremål för att undvika att de spricker eller går i bitar.
pricka, sricka, spicka, sprcka, sprika, sprica, sprick, psricka, srpicka, spircka, sprcika, sprikca, spricak, sspricka, sppricka, sprricka, spriicka, spriccka, sprickka, sprickaa