Tjuta är ett verb som beskriver en hög och skarp ljud som kommer från munnen. Det är vanligt att börja tjuta när man känner stark smärta eller när man är rädd eller arg. Att tjuta kan också vara ett uttryck för sorg eller förtvivlan. Det kan vara ett slags långvarig gråt som är mycket ljudlig och intensiv. Ibland kan man även tjuta av skratt eller av glädje. Att yla liknar tjuta, men används oftast för att beskriva hur till exempel en varg eller en hund kan låta. Det är ett högt och utdraget ljud som ofta hörs när djuret är rädd eller kommunicerar med andra i flocken. Lipa är också ett verb som beskriver att gråta starkt och ljudligt. Det kan vara ett uttryck för stor sorg eller besvikelse. Att lipa kan vara ett mer försiktigt ordval jämfört med att gråta, och kan ibland användas när man pratar om barn eller när man känner sig generad över att gråta. Böla är ett verb som betyder att gråta högljutt och okontrollerat. Det används ofta för att beskriva barn som gråter desperat eller när man tappar kontrollen över sina känslor och börjar gråta väldigt högt. Gråta är ett generellt ord för att uttrycka att man har tårar i ögonen och oftast även ljudliga ljud. Vråla liknar mycket att gråta, men används vanligtvis för att beskriva ett väldigt högt och kraftfullt gråtande, som kan vara förenat med ilska eller frustration. Vina kan beskriva ett ljudligt gråtande som är snabbt och skarpt, som att gråta så att man kvider.
juta, tuta, tjta, tjua, tjut, jtuta, tujta, tjtua, tjuat, ttjuta, tjjuta, tjuuta, tjutta, tjutaa